Industries

Företagsfördelning per bransch i Lingāl

Fakta om Lingāl

Område170.4 km²
Befolkning42 476
Manlig befolkning21 923 (51.6%)
Kvinnlig befolkning20 553 (48.4%)
Befolkningsförändring (1975 to 2020)+140.7%
Befolkningsförändring (2000 to 2020)+33.9%
Medianålder25.3 år (Män: 24.6, Kvinnor: 25.9)
GDP per capita (PPP)$8 134 (2022)
Lokal tid
Tidszonindisk tid
Lat och lon16.26834, 78.51701
Postnummer509401

Karta över Lingāl

Interaktiv karta

Befolkning i Lingāl

År 1975 till 2030

Data197519902000201520202025*2030*
Befolkning17 64434 45031 72337 89642 47642 62442 652
Befolkningstäthet103,5 / km²202,1 / km²186,1 / km²222,3 / km²249,2 / km²250,1 / km²250,3 / km²
* Prognos
Källor: JRC (European Commission's Joint Research Centre) arbete med GHS built-up grid

Befolkningsförändring i Lingāl från 2000 till 2020

Ökning med 33.9% från år 2000 till 2020

PlatsFörändring sedan 1975Förändring sedan 1990Förändring sedan 2000
Lingāl+140.7%+23.3%+33.9%
Indien
Källor: JRC (European Commission's Joint Research Centre) arbete med GHS built-up grid

Medianålder för Lingāl

Medianålder: 25.3 år

PlatsMedianålderMedianålder (kvinna)Medianålder (manlig)
Lingāl25.3 yrs25.9 yrs24.6 yrs
Indien24.9 yrs25.4 yrs24.5 yrs
Källor: CIESIN (Center for International Earth Science Information Network)

Befolkningstäthet i Lingāl

Befolkningstäthet: 249 / km²

PlatsBefolkningOmrådeTäthet
Lingāl42 476170,4 km²249 / km²
Indien1 307 million3 083 563,4 km²424 / km²
Källor: JRC (European Commission's Joint Research Centre) arbete med GHS built-up grid

Historisk och prognostiserad befolkning för Lingāl

Uppskattad befolkning från 0 till 2100

Källor:
  1. JRC (European Commission's Joint Research Centre) arbete med GHS built-up grid
  2. CIESIN (Center for International Earth Science Information Network)
  3. [Länk] Klein Goldewijk, K., Beusen, A., Doelman, J., and Stehfest, E.: Anthropogenic land use estimates for the Holocene – HYDE 3.2, Earth Syst. Sci. Data, 9, 927–953, https://doi.org/10.5194/essd-9-927-2017, 2017.

Human Development Index (HDI)

Statistiskt sammansatt index för livslängd, utbildning och inkomst per capita.

Källa: [Länk] Kummu, M., Taka, M. &Guillaume, J. Gridded global datasets for Gross Domestic Product and Human Development Index over 1990–2015. Sci Data 5, 180004 (2018) doi:10.1038/sdata.2018.4

Bruttonationalprodukt (GDP) för Lingāl

GDP per capita, PPP (konstanta internationella dollar från 2017)

Data19901995200020052010201520202022
GDP per capita$1 028$1 484$1 787$2 113$3 217$5 115$7 613$8 134
Total GDP$11 mn$16 mn$20,1 mn$25,3 mn$39,8 mn$64,2 mn$98,8 mn$107,9 mn
Källa: [Länk] Kummu, M., Kosonen, M. & Masoumzadeh Sayyar, S. Downscaled gridded global dataset for gross domestic product (GDP) per capita PPP over 1990–2022. Sci Data 12, 178 (2025) doi:10.1038/s41597-025-04487-x

CO2-utsläpp i Lingāl

Koldioxidutsläpp per capita i ton per år

PlatsCO2-utsläppCO2-utsläpp per capitaCO2-utsläppsintensitet
Lingāl61,025 tn1.44 tn358 tons/km²
Indien1,928,568,344 tn1.48 tn625.4 tons/km²
Källor: [Länk] Moran, D., Kanemoto K; Jiborn, M., Wood, R., Többen, J., and Seto, K.C. (2018) Carbon footprints of 13,000 cities. Environmental Research Letters DOI: 10.1088/1748-9326/aac72a
CO2-utsläpp i Lingāl
CO2-utsläpp 2013 (ton/år)61,025 tn
CO2-utsläpp 2013 (ton/år) per capita1.44 tn
CO2-utsläppsintensitet 2013 (ton/km²/år)358 tons/km²

Naturliga risker

Relativ risk av 10

FaraRisknivå
TorkaMedium (5)
ÖversvämningHög (8)

* Risk, särskilt när det gäller översvämningar eller skred, kan inte vara för hela området.

Källor:
  1. Dilley, M., R.S. Chen, U. Deichmann, A.L. Lerner-Lam, M. Arnold, J. Agwe, P. Buys, O. Kjekstad, B. Lyon, and G. Yetman. 2005. Natural Disaster Hotspots: A Global Risk Analysis. Washington, D.C.: World Bank. https://doi.org/10.1596/0-8213-5930-4.
  2. Center for Hazards and Risk Research - CHRR - Columbia University, Center for International Earth Science Information Network - CIESIN - Columbia University, and International Research Institute for Climate and Society - IRI - Columbia University. 2005. Global Drought Hazard Frequency and Distribution. Palisades, NY: NASA Socioeconomic Data and Applications Center (SEDAC). https://doi.org/10.7927/H4VX0DFT.
  3. Center for Hazards and Risk Research - CHRR - Columbia University, Center for International Earth Science Information Network - CIESIN - Columbia University. 2005. Global Flood Hazard Frequency and Distribution. Palisades, NY: NASA Socioeconomic Data and Applications Center (SEDAC). https://doi.org/10.7927/H4668B3D.

Om våra data

Uppgifterna på denna sida uppskattas med hjälp av en rad offentligt tillgängliga verktyg och resurser. De tillhandahålls utan garanti och kan innehålla felaktigheter. Använd på egen risk.